And if it takes shit to make bliss, well I feel pretty blissfully

Jag är helt fast i seriemördarträsket. Igår såg jag tre stycken och nu har jag "han kallades kannibalen" som står på tur, och några till som står beredda. Man kan ju inte annat än tycka att det är intressant med psykopater, förutom att dom är jävligt creepy då. Kommer ihåg att jag läste en bok en gång som skulle vara skriven på så sätt att det var en psykopats dagbok. den var jävligt intresant, men ni vet det var ju en bok i skolan så då läste jag ju inte klart den.

 

Börjar nästan bli lite trött nu, kanske dags att lägga sig i sängen och titta på alla hemska seriemördare. Det blir lite jobbigt att gå ut i hallen ensam nu när man inte har någon som kan följa en ut till toaletten, så alla lampor får vara tända så att psykopaterna inte kan gömma sig i mörkret. Det slutar alltid med att jag börjar springa av rädsla, haha.

 

Mardrömmar däremot borde jag ju få tycker man. Men jag tycker inte att det räknas som mardrömmar trots att jag härom natten blev torterad av två män. Naken och fastspänd med kedjor på ett stort bort. Jag var helt blåslagen och det var blod överallt. Men min hjärna kan inte bara låta bli tror jag. Jag blev nämligen slagen med en stekspade? En blå stekspade av plast och hela mardrömmen förvandlas helt plötsligt till en dålig scen från Yrrol. Taada!

 

Nu ska jag vara tyst!
Over and out

 


Kommentarer
Postat av: Anonym

haha, bra mardröm. Vad skulle Freud sagt om detta? :)

2009-11-24 @ 23:10:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0