solen
För en stund där så tyckte jag att det var okej med rgen. Mörka gråa moln som täcker himmlen och som aldrig verkar vilja dra sig undan. Idag lyste solen igenom och jag vill aldrig mer att molnen ska täcka upp ljuset. Det väcker mig på morgonen, det får mig att le, det får mig att röra på mig, det får mig att vara ute.
Det får mig att må bra.
Nu är det så mörkt i mitt rum och jag har börjat bli mörkrädd på äldre dar. När jag var liten var jag inte rädd för någonting, inte det minsta nästan. Jag kunde springa ut mitt i skogen trots mormors förvarningar om vargen. Nu ryser jag och tänker tillbaka till det där arkiv-x avsnittet jag såg för länge sen, knappt vill jag vända mig om eftersom jag tror att han ska vara där. På sin gnisslande bräda.
Usch för att sova ensam.
Det får mig att må bra.
Nu är det så mörkt i mitt rum och jag har börjat bli mörkrädd på äldre dar. När jag var liten var jag inte rädd för någonting, inte det minsta nästan. Jag kunde springa ut mitt i skogen trots mormors förvarningar om vargen. Nu ryser jag och tänker tillbaka till det där arkiv-x avsnittet jag såg för länge sen, knappt vill jag vända mig om eftersom jag tror att han ska vara där. På sin gnisslande bräda.
Usch för att sova ensam.
Kommentarer
Trackback
