Jag kunde inte bry mig mindre

Bion igår va sådär, bilfärden dit va stel och allmänt frustrerande. Som vanligt kommer vi alltid i sista sekunden och klampar in sisådär en minut innan filmen börjar. Som tur var är det ju mycket folk där och det märks knappt, blir lite jobbigare när man trampar in i biosalongen här i stan och alla tittar ihjäl en. Hemfärden blev jäte rolig och jag kände peppen och kom ihåg hur mycket jag saknat att umgås med dem, sen gick det utför. Ska inte gå in på detaljer men det slutade med att jag skjutsades hem.

Väl hemma kände jag inte alls för att sitta ensam och försöka sova, så jag smsade min kära vän som oväntat åkte runt här omkring och kom snabbt och höll mig sällskap. Drog och köpte folkisar eftersom jag kände att min alkholkonsumtion behövdes stimuleras. Kolla på film, tjötade och tog fjantiga men söta foton. Sen somnade vi båda glatt och vaknade vid sju-tiden och kom på att det kanske var dags för hemfärd.

Nu idag vaknade jag upp av telefonsamtal och sms och en allmän känsla av "Jag kunde inte bry mig mindre". Satte mig med en macka och började läsa tidningen, vilket var totalt slöseri med tid. Då kom jag ännu mer på att jag faktiskt inte bryr mig ett jävla piss om något. Känns som en bra start på dagen.

Om en stund blir det middag här hemma med lite släktingar, sen vet jag inte vad jag ska försöka roa mig själv med. Det hetsas om göteborg men ingen vill svara på mina sms eller telefonsamtal så jag kan slå vad om att det inte kommer ske.  Nu är det dags att styra upp mig själv, tvätta bort svetten i armhålorn och inte ha på mig pappas alldeles för stora armani pyamasbyxor. Pusshej



Min kära vän som räddade min kväll/natt. tusen tack.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0